allt händer o jag vet inte var jag ska ta vägen
mår apa och det e bara kaos
tårarna rinner o det finns inget stopp
känner mig ensam o övergiven
utanför men ändå med
konstig känsla vet ej var jag ska ta vägen
om jag gör på ett sätt blir det fel o om jag väljer det andra blir det oxå fel
vad gör man då?
vill ha en massa svar
men kan inte få dom av någon annan än mig själv
men vet inte riktigt hur jag ska finna de
allt svänger så snabbt
jag står någonstans mitt i o undrar hur jag hittar ut
eller om jag kommer att hitta ut?
försöker att dela upp tankarna o få ordning
men det blir bara ett kaos av det
nästintill värre än innan
kanske hoppades jag för mycket
kanske trodde jag lite för mycket på allt
jag vet inte
men jag känner mig ändå modig som vågade
kastade mig ut för slänten
trodde jag kunde flyga om så bara för en sekund
men att flyga i en sekund slutar med platt fall
ett riktigt ordentligt magplask
men o andra sidan hade jag inte provat hade jag aldrig fått veta
men det gör bara så jävla ont
har en stor klump i bröstet som trycker och vill ut
men var ska jag göra hän den?
vill kunna trolla
göra så att allt bara försvinner nu
men hur??
men någonstans mitt i detta kaos
har jag en tanke
jag VÄGRAR att ge mig
ska fixa detta
det gör ont, ja det gör det som bara den
det kommer att ta tid, ja absolut
men någonstans mitt i detta vaknar kämpen i mig
jag kommer inte att ge mig
det som sårar mest e kommenaren
- jaha nu igen
den bränner i bröstet på mig
och får mig illamående
men hoppas på en vändning snart
men faktum kvarstår
mår apa och det e bara kaos
tårarna rinner o det finns inget stopp
känner mig ensam o övergiven
utanför men ändå med
konstig känsla vet ej var jag ska ta vägen
om jag gör på ett sätt blir det fel o om jag väljer det andra blir det oxå fel
vad gör man då?
vill ha en massa svar
men kan inte få dom av någon annan än mig själv
men vet inte riktigt hur jag ska finna de
allt svänger så snabbt
jag står någonstans mitt i o undrar hur jag hittar ut
eller om jag kommer att hitta ut?
försöker att dela upp tankarna o få ordning
men det blir bara ett kaos av det
nästintill värre än innan
kanske hoppades jag för mycket
kanske trodde jag lite för mycket på allt
jag vet inte
men jag känner mig ändå modig som vågade
kastade mig ut för slänten
trodde jag kunde flyga om så bara för en sekund
men att flyga i en sekund slutar med platt fall
ett riktigt ordentligt magplask
men o andra sidan hade jag inte provat hade jag aldrig fått veta
men det gör bara så jävla ont
har en stor klump i bröstet som trycker och vill ut
men var ska jag göra hän den?
vill kunna trolla
göra så att allt bara försvinner nu
men hur??
men någonstans mitt i detta kaos
har jag en tanke
jag VÄGRAR att ge mig
ska fixa detta
det gör ont, ja det gör det som bara den
det kommer att ta tid, ja absolut
men någonstans mitt i detta vaknar kämpen i mig
jag kommer inte att ge mig
det som sårar mest e kommenaren
- jaha nu igen
den bränner i bröstet på mig
och får mig illamående
men hoppas på en vändning snart
men faktum kvarstår